09.30.07
Publicerat i Visby, barn, foto, förälder, glass, mamma, misstag, pappa vid 8:40 e m av Elizabet
Sista morgonen. Sista dagen. Sista kvällen. Sista natten. Allt är packat. Huset är städat. Tog dock längre tid än jag hoppats på. Trots allt har 90 blivit 170 kvm.
Utanför sken solen. Tog en promenad ner till Almedalen. Min familj och jag. Neo gungade lite. Tittade på barnen. Fåglarna. Köpte glass vid hamnen. 100 sorter hade blivit 30. Nu när alla turisterna är borta. Neo fick smaka lite av pappas mjukglass. Tyckte det var gott. Skrek hela vägen hem för att han inte fick mer. Huge misstake. Fick plocka upp honom för att distrahera. Fungerade. Tillsammans gick vi hemmåt. Familjen och jag.
Underbara Visby. Jag kommer sakna dig.
Permalänk
Publicerat i foglossning, foto, förälder, gym, kropp, mamma, träning vid 8:06 e m av Elizabet
Jag kan inte bestämma mig. Vad jag tycker om min nya kropp. För den är ju ny på sätt och vis. Har alltid rört på mig mycket. Älskat gå till gymmet för att köra armar. Rygg. Mage. Ben. Work-out pass har aldrig varit min grej. Passa tider. Doesn’t do it for me.
Men nu har jag inte besökt gymmet sen jag väntade Neo. Höll igång de första tre månaderna genom löpning och power-walkes. Sen kom foglossningen. My god. Det gjorde så vansinnigt ont. Hastigheten på mina rörelser var 0 och ingenting. Mot slutet av graviditeten blev jag omkörd av tanter med rullator!
Så nu är kroppen ny. Och otränad. Kanske kan jag förlika mig med min kropp när jag börjat träna igen? Det återstår och se.
Permalänk
Publicerat i barn, dop, förälder, kalas, mamma, namngivningsceremoni, pappa, släkt vid 4:03 e m av Elizabet
Neo har inte haft sin namngivningsceremoni än. Jag skäms vid tanken. Det har varit den eviga diskussionen hemma. Nästan sen han kom. Först handlade diskussionen om dop vs namngivning. Nicklas är helt emot dop. Själv kunde jag tänka mig dop i kyrka. Då det inte var lika viktigt för mig bestämde vi oss för en namngivningsceremoni istället.
Den skulle äga rum efter renoveringen. I vårt optimistiska liv skulle vi vara klara med huset i maj. Så blev inte fallet. Därför sköt vi upp allt till augusti. Och augusti blev september. Och nu är vi i oktober (ja, imorgon) och fortfarande har vi inte firat Neo.
Så härom dagen, när detta heta ämne kom upp till diskussion igen, säger min älskade man: ”Ja, men, är det inte lika bra att vi slår ihop namngivningen med Neos 1-årskalas?” Finns en poäng med det, men NO WAY att vi skjuter upp det IGEN. Nu ska vi fira att Neo kommit till världen. Nu ska vi fira Neos namn. Enskilt. Vi ska inte blanda ihop två skilda händelser till en.
Datumet är bestämt. 4 november blir tillställningen hemma i lägenheten. Bara för släkten (förlåt alla vänner som väntat…väntat…och väntat. Ni får hålla ut till januari då det blir ett stort födelsekalas för prinsen). Nu ska jag bara komma underfund med hur en namngivningsceremoni går till…
Permalänk
Publicerat i kärlek, missfall, syster vid 9:44 f m av Elizabet
Mina tankar är hos dig, älskade syster.
Permalänk
Publicerat i Talmud, barn, citat, förälder, generationer, mamma, uppfostran, visdom vid 9:40 f m av Elizabet
Dagens citat ger mig inte alls prestationsångest.
Permalänk
Publicerat i barn, fantasi, förälder, klättra, mamma, pappa, skräck vid 9:10 f m av Elizabet
Nicklas ropar på mig från hallen. ”Älskling, skynda dig hit!” Jag småspringer ut i hallen och möts av Neo halvvägs upp i trappen. Bredvid sitter pappan och ler. ”Titta, vad duktig han är!” Istället för att bekräfta pappan ställer jag mig bakom Neo, utifall att han skulle trilla.
För framför mig ser jag fruktansvärda scener. Jag ser hur Neo tappar greppet om trappsteget. Jag ser honom falla baklänges. Ner på det nylagda, svarta klinkergolvet. Och jag ser blodet spruta.
Min livliga fantasi tar slut på pappans glädjefyllda ögonblick. Kvar är mina tankar som skenat iväg och pappan som en gång var glad åt det som var här och nu.
Permalänk
09.29.07
Publicerat i Stockholm, barn, flytt, förälder vid 8:51 e m av Elizabet
Nedräkningen har börjat. På måndag flyttar vi tillbaka till Stockholm igen. Känns konstigt. Men ändå bra. Längtar, men känner sorg. Undrar om Neo har börjat förstå. Skillnaden mellan här och där?
Permalänk
Publicerat i barn, förälder, kärlek, mamma, son vid 3:15 e m av Elizabet
Stormen som pågått under snart en vecka börjar lägga sig. Neo börjar bli sig lik igen. Han gråter inte lika mycket. Protesterar inte. Äter bättre. Skrattar mer. Klänger gör han fortfarande. Och ska jag vara riktigt ärlig så tycker om det. Lite.
Jag menar vem kan motstå?! Han hänger sig fast vid mitt ben. Sträcker upp armarna. Och längs med kinden trillar en krokodiltår. Skulle du låta bli?! Tror inte det. Jag gör det inte. Utan jag plockar upp. Smeker. Pussar tröstande. Och säger;
Jag älskar dig!
Permalänk
Publicerat i barn, förälder, lek, morgon, pappa, sömn vid 7:16 f m av Elizabet
06.45. Det slår aldrig fel. Vår son är som en liten klocka. Alarmet ljuder 06.45. Exakt. Nästan varje morgon. Idag är det mannen som får sovmorgon. Nu ska mor & son leka.
Permalänk
09.28.07
Publicerat i barn, fett, förälder, mamma, mat, måltid vid 11:27 e m av Elizabet
Jag har börjat ge lite extra fett i Neos mat. Just in case. Som jag avslöjat i tidigare inlägg i bloggen så är jag urusel på att laga barnmat. Det bara går inte. Så jag matar honom med färdiglagad mat. Semper, Nestle och Hipp står på menyn. Av alla dess sorter och smaker. Allt ska provas. Allt ska ätas. Men så har jag hört att det inte är tillräckligt med fett i denna, så smidigt, färdiglagade mat. Så nu läggs lite extra klickar med smör eller olivolja i maten. Och gissa om det gett resultat. My god, ungen har redan lagt på sig. Undrar vad de kommer säga på nästa bvc tid?!
Permalänk
Publicerat i barn, far, förälder, kärlek, pappa, son vid 11:05 e m av Elizabet
Dörren smäller igen. ”Neo, pappa är hemma!” Neo hör sin pappas röst från hallen. Han tittar på mig. Tittar bort mot ytterdörren. Tittar på mig igen i väntan på pappas röst en gång till.
”Ouohh!” Neo ropar tillbaka. På sitt sätt. Plötsligt ser han sin pappa. Han skiner upp och ger ifrån sig sitt glädjetjut. Han kryper (ser mer ut som han krålar) snabbt bort mot hallen för han vet vad som väntar. Pappas famn.
Framför mig ser jag far och son. Framför mig ser jag deras ömsesidiga och oändliga kärlek. Framför mig ser jag deras lycka att återigen få vara varandra nära. Inuti mig känner jag mitt hjärta smälta, av värmen från deras kärlek.
Permalänk
Publicerat i Thailand, bad, barn, familj, man, sol, vaccination vid 3:15 e m av Elizabet
Har precis betalt vår resa till Thailand. Slutbetalningen är därmed gjord. Längtar. Till sol och värme. Längtar till två underbara veckor med min fantastiske man och barn. Två långa, härliga veckor av lyx. I egen bungalow. Och egen pool. Precis vid stranden. Måste kolla upp vilka sprutor vi måste ta. Speciellt till mini *suck, ännu en spruta*.
Permalänk
09.27.07
Publicerat i barn, foto, förälder, mamma, rekommendation, trots, utveckling vid 9:17 e m av Elizabet
Idag kunde jag sålt Neo på Blocket. Tveklöst. Nästan i alla fall. Allt skrik höll på att ge mig ett nervsammanbrott. Nästan i alla fall. Hittills har vi varit bortskämda. Allt vi fått höra är hans skratt och glädjetjut. Men inte nu längre. Nu blandas den med gallskrik och protester. Enligt boken ”Att växa och upptäcka världen” (som jag varmt rekommenderar!) befinner sig Neo i en utvecklingsfas. Här och nu. Den kan pågå allt ifrån två till sex veckor. Jag hoppas innerligt på två.
Permalänk
Publicerat i Stockholm, barn, förskola, förälder, köanmälan, mamma vid 11:40 f m av Elizabet
Har spenderat förmiddagen på att ringa runt till förskolor och ställa Neo i kö. Fick flash backs från tiden då man sökte sitt första jobb. För det är precis så det är. Man måste ringa. Truga. Ställa intressanta frågor. Berätta om en själv. Familjen. Neo. Varför väljer jag just deras förskola. Etc. Etc.
My god! Det här är ju verkligen hemskt. Vad har hänt med jag-ställer-min-son-i-kö-här-punkt-slut?! Skulle inte förvåna mig om mutor i olika slag förekommer. Nä, usch. Tänk om någon förskola läser det här. Då är Neo med framtida syskon svartlistade från Stockholm för gott. Tar genast tillbaks det.
Permalänk
Publicerat i barn, fullmåne, förälder, gråt, mamma, sömn vid 11:22 f m av Elizabet
Fullmåne inatt. Sov dåligt. Vet inte om det beror på att jag de facto såg att det var fullmåne. Eller för att jag bara gjorde det. Neo sov inte heller bra. Vaknade ett antal gånger och grät. Vaknade också 03.48 och började sjunga (!?). Gav honom välling. Somnade.
Morgonen har varit än mer förvirrande. Den vanligtvis odramatiska förmiddagssömnen bestod av gallskrik. Jag vyschade. Jag la ner. Jag gungade. Jag tog upp. Jag lät honom vara (huge misstake). Jag bar. Jag vyschade. Jag la ner. Jag guppade rumpan. Han somnar!
Hur ska den här dagen bli med en sådan här start?!
Permalänk
09.26.07
Publicerat i barn, förälder, lek, mamma, monolog vid 7:13 e m av Elizabet
Neo har äntligen somnat. Det har varit en lång dag idag. Han har pendlat mellan skratt och gråt hela dagen. Otroligt förvirrande.
Kom så rullar vi bollen Neo!
*Neo skrattar och skriker förtjust*
Rulla tillbaka bollen nu då Neo!
*Neo skrattar och slår till bollen med handen*
Nu rullar mamma tillbaka bollen igen!
*Gråt. Krokodiltårar. Skrik. Händerna upp i luften (mamma, plocka upp mig…nuuuhuuhuu.)*
?!?!?!
Permalänk
Publicerat i barn, espresso, foto, förälder, koffein, mamma, sömn vid 8:05 f m av Elizabet
”Man ska passa på och sova när barnet sover.” Yeah, right. Det är ju lätt med två stora espresso i kroppen. Smart drag. Not.
Permalänk
Publicerat i barn, espresso, foto, förälder, kaffemaskin, koffein, mamma, pappa, uppfostan vid 7:22 f m av Elizabet
Neo vaknade kl 06 i morse. Självklart skulle mannen med flyget och hade inte möjlighet att ta mini. Pricken över i:et kom några minuter senare när han dessutom gör sin morgon-poo. Ja, det var ju bara till att hoppa (jag önskar jag hade orkat) upp. Första fajten på skötbordet. Neo vill inte (?!) få ny blöja. Jag vill. Bajs överallt.
Likt en sömngångare släpade jag mig fram till kaffemaskinen. Idag fick det bli en dubbel espresso. Inte liten. Utan stor. Maskinen spottar ut det jag vill ha. Skönt att någon gör det, denna ljuva, mörka morgon.
Permalänk
09.25.07
Publicerat i barn, familj, förälder, sömn, tänder vid 7:54 e m av Elizabet
Läget är oförändrat. Om inte liiite gnälligare. Inget duger längre. Leka själv? Icke. Mammas famn? Icke. Åka vagn. Icke. Äta? ICKE. Välling? Njaa…kanske…ok då. Sova? Jättetrött, men…icke.
*hjäälp*
Neo har äntligen somnat. Vi fick göra två försök innan han fullkomligt stöp. Kanske blir morgondagen bättre…
Det sista som lämnar en är hoppet.
Permalänk
Publicerat i barn, design, förälder, föräldrarpenning, mamma, shopping vid 2:38 e m av Elizabet
Idag är det löning. För de som arbetar vill säga. Själv går man på en föräldrarpenning som ger nada. Zip. Zero. Ja, nästan i alla fall. Och jag som älskar att shoppa. Gärna dyra, svindyra designersaker. Ofta. Mycket.
Bra träning det här (försöker intala mig det i alla fall). Japp.
….
Not. Det här är verkligen blä.
P.S. Tur jag har en snäll man 
Permalänk
Nästa sida
