10.28.08
Tre underbara veckor
Publicerat i barn tagged barn, glädje, kärlek, mamma, relation, spädbarn, tre veckor vid 9:41 f m av Elizabet
Idag är lilla Meja tre veckor gammal. Det har redan gått tre underbara veckor sedan hon kom. Under dessa veckor har jag, vid varje ensam stund, tagit mig tiden att lära känna henne. Och hon är alldeles underbar. Och bestämd. Och högljudd (för att vara tre veckor!).
10.24.08
Röda vattenfyllda prickar
Publicerat i barn tagged barn, dagis, förälder, förskola, mamma, oro, spädbarn, vattkoppor vid 9:53 f m av Elizabet
”Vi har vattkoppor som går”, hör jag förskolläraren säga till mig innan jag hunnit in genom dörren. I huvudet snurrar inkubationstid, Meja, hög feber, klåda…å nej. Lugnande får jag höra att spädbarn i regel är immuna mot vattkoppor under deras första 6 levnadsmånader. Alltid en tröst. Men något Neo måste ta sig igenom. Så nu ska vi bara vänta och se. När de röda, vattenfyllda prickarna kommer.
Respekt
Publicerat i barn tagged barn, blogg, förälder, mamma, rutiner vid 9:48 f m av Elizabet
Att rådda två barn är tufft. Har inte kommit in i naturliga rutiner riktigt än. Har enorm respekt för personer som Annica som haft båda barnen hemma samtidigt. Förstod inte då, när jag var enbarnsförälder, vad hon verkligen mäktade med. Men nu gör jag det. Och det inger mig enorm respekt. Annica, du är verkligen en powermamma.
10.21.08
Här och nu
Publicerat i barn tagged barn, förälder, jobb, konstaterande, mamma, oro vid 11:09 f m av Elizabet
Mycket händer på företaget jag är anställd på. Tunga chefsavhopp på kort tid. Får mig att undra vad det är för företag jag kommer att komma tillbaka till. När drivkrafterna försvinner en efter en. Tur är att det är mer än ett år kvar till jag måste ta ställning. Nu ska jag bara njuta av mammaledigheten. Här och nu.
En liten Pippi
Publicerat i barn tagged barn, förälder, mamma, nyfödd, stark, utveckling vid 10:49 f m av Elizabet
Vi har en stark liten tjej här hemma. En liten Pippi helt enkelt. Som ett dygn gammal lyfte hon sitt lilla huvud. Okontrollerat i och för sig, men ändå. Hon lyfte sitt lilla huvud. Benen for upp bara några dagar senare. Vips så hade hon snurrat ett kvartsvarv. Lyfte benen igen. Och vips så var hon tillbaka på rygg igen.
Att lämna henne obevakad på skötbädden är inte ett alternativ.
10.19.08
Första leendet
Publicerat i barn tagged barn, förälder, kärlek, leende, mamma vid 10:37 f m av Elizabet
Första leendet är alltid speciellt. Än så länge har Meja bara gett dem i sovande tillstånd. Och det är minst lika speciellt. Och vackert. Se själva.
Passa-på-moments
Publicerat i barn tagged barn, mamma, rutiner, tempo, tvåbarnsförälder vid 10:28 f m av Elizabet
Meja ligger och sover. Nicklas är ute med Neo. Jag passar på att blogga lite. Det är mycket passa på-moments numer. I livet som tvåbarnsmor. Det är underbart, men det tar nog lite tid att vänja sig vid tempot. Badade Neo igår. Passade då på att klippa min lugg lite grand. Insåg några minuter senare att luggen var sned och att Neos badvatten numer låg på badrumsgolvet och inte i karet…
10.18.08
Vad kan vi göra?
Publicerat i barn tagged barn, fundering, mamma, pappa, trots, utveckling vid 1:56 e m av Elizabet
Är det någon förälder som känner igen följande beskrivning? Om ja, hur länge håller den på och vad kan vi göra för att underlätta processen som vår prins verkar gå igenom?
- Matvägran. Äter bara när han får bestämma. Och vad.
- Klädvägran. Skriker, gråter och protesterar fullkomligt när kläderna ska på.
- Kastar leksaker.
- Slår sig själv och andra. Hmm…
- Vill ha närhet. När han får bestämma.
- Pussas och kramas. När han får bestämma.
- Vill helst ha mamma och pappa i samma rum hela tiden.
Å hej…
Publicerat i barn tagged barn, förälder, konstaterande, mamma, tempo, trots vid 1:47 e m av Elizabet
Å hej å hå. Helt annat tempo med två barn. Speciellt när den ena är i någon form av trotsstadie.
10.16.08
Tacksamhet
Publicerat i barn tagged föräldrar, hjälp, kärlek, mamma, pappa, tacksamhet vid 5:43 e m av Elizabet
Mor har varit här i två veckor och hjälpt till. Idag åkte hon hem tillsammans med far. Man inser hur mycket det betyder när ens föräldrar kommer och hjälper till. Man inser också hur ensamt det är att varken ha föräldrar eller svärföräldrar i närheten. Jag hoppas att ni som får den hjälpen inte tar det för given. Jag hoppas också att ni som får den hjälpen visar er tacksamhet och uppskattning.
Jag är dig evigt tacksam, mamma.
Internet-break-down
Publicerat i barn tagged blogg, Internet, mamma, pappa vid 9:38 f m av Elizabet
Hur kommer det sig att Internet ALLTID går ner när mannen lämnar hemmet. I två dagar har inget fungerat. Först ett centralt fel. Sen ett lokalt. Allt enligt leverantören. Mannen kommer hem och vips så fungerar allt. Jag frågar vad han gjorde. Svaret löd: Jag startade om modemet!
What the @#”¤%&/()= ??? Exakt vad jag gjorde typ hundrasjuttioelva gånger.
10.13.08
Hemskickad
Publicerat i barn tagged barn, dagis, förälder, förskolan, feber, mamma vid 9:05 e m av Elizabet
Neo blev hemskickad från dagis idag. De sa att han var ledsen, slö och lite snorig. (Världens bästa) Mormor gick och hämtade prinsen. Hem anlände en liten trasa med hög feber. Inte många minuter senare sov han i min famn.
10.12.08
Säker
Publicerat i barn tagged barn, dagis, förälder, förskola, fundering, glädje, mamma, pappa vid 10:14 f m av Elizabet
För någon månad sen kände jag mig osäker. Fick många bra tips och råd från er. Vi fattade ett beslut. Och idag är jag säker. Neo fick fortsätta gå på dagis. Inskolningen var avslutad sedan en tid tillbaka. Han var alltid glad över att gå till dagis. Ni vet så där sprallig och ivrig när man nämnde dagis på morgonen. Så det kändes nästan elakt att ta bort honom därifrån. Nu ger vi honom desto mer kvalitetstid när han kommer hem från dagis.
SPC-flakes
Publicerat i barn tagged amning, barn, barnmorska, förälder, mamma, mjölkstockning, rekommendation, SPC-flakes vid 10:08 f m av Elizabet
Med Neo hade jag upprepade mjölstockningar. De innebar feberfrossa och influensaliknande symtom. Smärtan kunde nästan jämföras med en förlossning. Fick därför tipset från min barnmorska att äta något som heter SPC-flakes (ser ut som havregryn). Det ska tydligen motverka evenetuella mjölkstockningar. Så nu tuggas det flakes.
Bomber
Publicerat i barn tagged barn, blöjor, bröst, bröstmjölk, förälder, mamma vid 10:02 f m av Elizabet
Trodde att jag skulle vakna upp med två sprängfärdiga fotbollar till bröst. Men icke. Barnmorskan meddelade att det berodde på att vi skaffade barnen tätt. Verkar finnas många fördelar med att skaffa barn tätt. Snabb förlossning. Inga bomber. I och för sig mycket blöjbyten, men det går ju på rutin.
10.09.08
Förlossningen
Publicerat i barn tagged barn, förlossning, flicka, kärlek, mamma, man, pappa, värkar vid 9:22 e m av Elizabet
Jag hade förväntat mig mycket. Bland annat att jag skulle föda två veckor för tidigt. Och att vattnet skulle gå först efterföljt av värkar. Men inget blev som med Neo. Mentalt gick jag över tiden med flera veckor. Och vattnet gick aldrig, utan det var värkarna som kom.
Allt började på morgonen med en molande värk. Jag klev upp som vanligt, la inte så stor vikt vid att jag hade lite ont. En timme senare blev värkarna mer påtagliga, men fortfarande tveksamma. På BB Stockholm rekommenderade de att vi skulle komma in.
Väl inne meddelade de oss att jag var öppen 4 cm. ”Fyra cm?!”, utbrast jag. Häpen med tanke på att jag inte kände något alls. Någon timme senare och jag var öppen 7 cm, fortfarande med ett värkarbete jag knappt kände.
Efter det följde 45 minuter av ”rent helvete” och 6 minuter av krystvärkar. Sen var hon här – världens vackraste lilla dotter. 6 timmar senare lämnade vi BB Stockholm och förlossningen. Kan ni tänka er.
Tack älskade Nicklas – för att du fanns vid min sida. Stöttade mig. Gav mig kärlek. Och beröm.
Jag älskar dig!
10.08.08
Nu är hon här!
Publicerat i barn tagged barn, BB Stockholm, födelse, förlossning, flicka, kärlek, lycka, mamma, pappa vid 1:32 e m av Elizabet
Längtan har varit lång. Längtan har varit enorm. Men nu är hon här. Igår föddes vår lilla prinsessa på BB Stockholm. 2985 gram och 51 cm lång. Hon ska heta Meja. Lyckan är obeskrivlig.
PS. Tack alla för peppande inlägg. De har betytt mer än ni kan ana.
