10.09.08
Förlossningen
Publicerat i barn tagged barn, förlossning, flicka, kärlek, mamma, man, pappa, värkar vid 9:22 e m av Elizabet
Jag hade förväntat mig mycket. Bland annat att jag skulle föda två veckor för tidigt. Och att vattnet skulle gå först efterföljt av värkar. Men inget blev som med Neo. Mentalt gick jag över tiden med flera veckor. Och vattnet gick aldrig, utan det var värkarna som kom.
Allt började på morgonen med en molande värk. Jag klev upp som vanligt, la inte så stor vikt vid att jag hade lite ont. En timme senare blev värkarna mer påtagliga, men fortfarande tveksamma. På BB Stockholm rekommenderade de att vi skulle komma in.
Väl inne meddelade de oss att jag var öppen 4 cm. “Fyra cm?!”, utbrast jag. Häpen med tanke på att jag inte kände något alls. Någon timme senare och jag var öppen 7 cm, fortfarande med ett värkarbete jag knappt kände.
Efter det följde 45 minuter av “rent helvete” och 6 minuter av krystvärkar. Sen var hon här – världens vackraste lilla dotter. 6 timmar senare lämnade vi BB Stockholm och förlossningen. Kan ni tänka er.
Tack älskade Nicklas – för att du fanns vid min sida. Stöttade mig. Gav mig kärlek. Och beröm.
Jag älskar dig!
Isabelle sade ,
oktober 10, 2008 vid 8:07 f m
Jag får nästan tårar i ögonen när jag läser. Inget är väl så vackert och så magiskt somm ett nytt liv och kärleken i en familj.
)
Så skönt att allt gick så bra! (Även om det blev 45 min rent helvete
Ha det gott och NJUT!
Kram till dig och Meja.
Annica sade ,
oktober 10, 2008 vid 8:56 f m
Skönt att det gick bra om än lite väl fort kanske. Det blir väldigt intensivt men man återhämtar sig snabbare.
Skönt att få komma hem så snart. Visa Neo lillasyster. Hur reagerade han?
Annica sade ,
oktober 10, 2008 vid 8:58 f m
Gick du över tiden? Kommer inte ihåg när du hade BF. Sista tiden är ju så lång men sen efteråt minns man det knappt.
Ps. Tjejerna på jobbet som är några år äldre än mig minns din man sen Odensala/Östersunds tiden! Ds.
Teresia sade ,
oktober 10, 2008 vid 4:51 e m
Grattis! Vilken liten sötis som tittade ut… Ni ser ju väldigt pigga ut båda två på bilden.
Det verkar ha gått snabbt, och det är ju att föredra. Minnet av de 45 minuterna av “rent helvete” kommer snart att blekna. Det är superjobbigt att gå över tiden, men desto roligare när babyn väl kommer för man går ju omkring och tror att man kommer att vara gravid resten av livet – minst.
Antar att det är full rulle nu. Vad säger storebror?
MissyElliot sade ,
oktober 10, 2008 vid 7:03 e m
Åh, jättegrattis till er hela familjen. Vilken underbar liten sessa ni fått….
kramiz
Brunkullan sade ,
oktober 10, 2008 vid 10:27 e m
Grattis till lillasyster:)
Susanne
Elizabet sade ,
oktober 12, 2008 vid 9:57 f m
Isabelle: Ja, det är verkligen magiskt
Det är så underbart. Jag njuter och lär känna vår lilla dotter mer och mer för varje dag som går.
Annica: Jag gillar när det går fort. Men visst, man tar ju ut sig fullständigt. Min kropp reagerade ganska kraftigt under dessa 45 minuter. Men så fort hon var född glömde kroppen bort allt. Så häftigt.
Neo reagerade genom att bli fullständigt tossig. Han skrattade högt och nästan tillgjort. Överförtjust över att det låg en bebis i mammas och pappas säng. Han pussar och klappar. Han verkar stolt
GIck över med 4 dagar. Inte mycket, men det kändes mer som 4 år
Haha. Hoppas de bara har snällt att säga om min man
Teresia: Tack snälla. Ja, vi är nog oförskämt pigga båda två. Allt gick ju så fort så det blev inte jobbigt för någon utav oss. De 45 minuterna är redan raderade
MissyElliot: Tack tack tack! Ja, hon är verkligen underbar!!!
Susanne: Neo tackar och hälsar att han är en STOLT storebror
Annica sade ,
oktober 13, 2008 vid 11:03 f m
Självklart!
Annica sade ,
oktober 13, 2008 vid 11:06 f m
Och ja fyra dagar känns som 4 år! Konstigt det där att man tror att man ska få tidigare andra gången. Jag var lika. Gick över 10,1 och sist 2 dagar med mina barn. Sista gången sa alla att du kommer att få tidigare men icke. Jag var så besviken!! Magnus var lite grinig att alla sa så där till mig. Inte lätt att stå där bredvid heller.
Elizabet sade ,
oktober 13, 2008 vid 8:53 e m
Annica: Vilken tur
Man vet ju så väl att man inte ska lyssna på vad andra säger, men man har ju så svårt att låta bli. Speciellt när det är något man vill höra. Att sitta bredvid måste nästan vara lika jobbigt. Ja, nästan.
Camillas lockar sade ,
oktober 19, 2008 vid 6:58 e m
Shit, det låter som en dröm! Vad skönt att det gick så snabbt och bra. Ja, när det väl drog igång alltså, haha
Elizabet sade ,
oktober 19, 2008 vid 8:32 e m
Camilla: Det var bättre än drömförlossningen jag skrivit ;-D