01.23.09
Svår ekvation
Publicerat i barn tagged dagis, förälder, förskola, frisk, mamma, sjuk, val vid 10:29 f m av Elizabet
Det är svårt att veta när man ska skicka iväg sitt barn på dagis och inte. Allmäntillståndet, säger de att man ska titta på. Jo visst. Här hemma är det full fart. Sen kommer de till dagis och bara säckar ihop. Sen blir man den där dåliga föräldern som skickar sitt barn sjukt till dagis. Hmm, svår ekvation.
Annica sade ,
januari 23, 2009 vid 10:46 f m
Det är jättesvårt. Så här års är mina barn förkylda konstant. Vi kan inte vara hemma hela tiden.
Så kommer jag dit och möts av ett barn med grönt rinnande snor. Då vill jag gå hem igen!
Elizabet sade ,
januari 23, 2009 vid 10:48 f m
Annica: Problemet är att jag får lite dåligt samvete då de vet att jag går hemma med Meja. Men jag kanske inte ska tänka så…?!
Som Alvedon-reklamen…ja usch och fy. Inte konstigt att barnen har konstant rinnande näsa. Allt bara går runt.
Annica sade ,
januari 23, 2009 vid 11:25 f m
Grannen är lika. Jag är ju ändå hemma säger hon. Men ni har såklart lika mycket rätt till era timmar. Hennes flicka är hemma så ofta att det är svårt att lämna henne. Som att skola in igen.
Men jag förstår dig/er. Joakim gick 15 timmar på dagis när jag var hemma med Simon. Det kändes rätt onödigt ibland. Klä på barn och passa tider för så få timmar. Han var 6 år då så ville han vara ledig så fick han det.
Det är väl sunt ändå att man känner så. Det finns sorgligt nog föräldrar som inte kan ha sina barn nog ofta och länge på dagis. Själv kan jag inte hämta fort nog.
När är det tänkt att Meja ska börja? Inte för att du ska tänka på det redan nu men ofta har man ju en plan.
Elizabet sade ,
januari 23, 2009 vid 12:31 e m
Annica: Tack för dina råd. De behövs ibland
Meja ska inte börja förrän januari/februari 2010 så jag får njuta av henne ett tag till. Neo går 30 timmar/vecka och älskar dagis. Idag hade jag tänkt ha honom hemma, men efter att ha tjatat om dagis och utropat ”Jaaa!” när jag nämnde dagis så hade jag inte hjärta att hålla honom hemma.
Rana sade ,
januari 23, 2009 vid 8:45 e m
Åh. Känns SÅ bekant. Vad ska man göra? Det måste ju funka också. DU är i alla fall en superbra mamma!!!!
Kram från Rana. Ha nu en supermysig helg.
Maths sade ,
januari 23, 2009 vid 10:24 e m
Jag lider också med dig! Det är liksom ingen idé att anklaga sig själv. Små barn på dagis BLIR sjuk. En del blir det mer, andra mindre. Har själv jobbat på en småbarnsavdelning i 7½ år nu och sett mängder med snor. En familj fick vara hemma i stort sätt hela november p g a att deras barn fick feber igen och ingen. Nu mår barnet prima och trivs med livet hos oss. Det är en fas i livet, men det går över.
Skönt att din Neo trivs på sitt dagis!
Elizabet sade ,
januari 24, 2009 vid 10:52 e m
Rana: Tack söta rara, beröm kan man aldrig få för lite av
Skönt att fler känner igen sig.
Önskar en supertrevlig helg till er också. Kram
Maths: Det är rätt, man ska inte anklaga sig själv. Men det blir lätt att man gör det. Vår son, är enligt personalen på förskolan, ett av de friskare barnen. Ändå kan jag inte låta bli att få dåligt samvete. Men det är som du säger – det är en fas i livet och det går över
Annica sade ,
januari 25, 2009 vid 9:59 f m
Här uppe är det 15 timmar som gäller. Sen är det upp till varje dagis att bestämma hur timmarna ska fördelas. Joakim fick gå tre timmar om dagen fem dagar.
Grannen har tre dagar i veckan med fem timmar varje gång. Bättre.
Elizabet sade ,
januari 26, 2009 vid 3:35 e m
Annica: Mycket bättre. 3 timmar är ju värdelöst. Då blir det ju bara lämning amning och hämtning.