september 12, 2008

Myskille

Posted in barn tagged , , , , den 1:07 e m av Elizabet

Neo har alltid varit kelig. Men nu har det nått sin peak. Det kelas konstant. Och jag och pappan smälter. Vanligtvis vaknar jag av att Neo ligger och tittar på mig. Klappar mig på kinden. Petar lite på ögonen och läpparna. Pratar lite. Klappar kinden igen. Allt till jag öppnar mina ögon. Jag möter då Neos ansikte som pryds av ett stort leende. Ahh, det är så underbart.

Annonser

5 kommentarer »

  1. Annica said,

    Villka prinsar! Visst är han lik sin mor också numera Neo?

  2. mammapappabarn said,

    Snacka om kopior, Niklas och Neo. Han har blivit mer lik Nicke sen håret klipptes.

  3. Elizabet said,

    Annica: Tack Annica. Vet inte om du säger det för att vara snäll, men allt han har från mig är ögonen, fransarna och humöret 😉

    Mammapappabarn: Som jag brukar säga – det är tur jag har burit honom i magen så jag verkligen vet att han är min också 🙂

  4. Annica said,

    Jag tycker nog att han har drag av dig också. Annars får vi hoppas på Lillan då;)

  5. Elizabet said,

    Annica: 😀


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: